Marken pratar – mitt jobb är att lyssna
De flesta ser bara mark. En gräsmatta, en byggtomt, ett stycke jord. Jag ser berättelser. Jag ser spår av vatten som en gång flöt här, lager av lera som formats under århundraden, små förändringar i strukturen som berättar hur jorden rört sig genom tiden. Det är det som är det vackra med mitt arbete som geoteknisk konsult – jag får lära känna platser på djupet, bokstavligen.
När någon ringer och säger: “Vi funderar på att bygga här, kan du kolla marken och göra en radonsanering Göteborg?” börjar egentligen hela historien. För innan en vägg kan resas, en grund gjutas eller ett trädäck byggas, behöver vi veta vad som finns under. Jord är inte bara jord. Den är ett helt system av krafter, fukt, densitet och historia.
Mitt jobb är att tolka den. Jag tar prover, mäter och analyserar. Jag borrar mig ned genom lager av lera, sand, grus, sten och ibland gammalt fyllnadsmaterial som människor dumpade där för decennier sedan. Och varje gång jag tar upp ett prov, vet jag att det lilla jordstycket berättar om framtiden för det hus som snart ska stå där.
För det är just det – marken bestämmer. Är den för mjuk måste den förstärkas. Är den för porös kan den ge efter. Finns det vatten som rör sig i fel nivå kan det skapa problem längre fram. Det är ett pussel, men också ett ansvar. Ett byggprojekt står och faller med grunden, och grunden står och faller med marken.
Men det är inte bara de geotekniska värdena som spelar roll. En annan, tystare fara lurar ibland där nere: radon.
Jag har sett många hus som stått på mark med höga radonhalter utan att någon vetat om det. Radon är en naturgas, helt osynlig, som bildas när uran bryts ner i berggrunden. Det låter dramatiskt, men det är en helt naturlig process – bara det att vi ibland råkar bygga mitt ovanpå den.
Därför mäter vi alltid radon. Vi gör markradonundersökningar och grundläggning och ser hur gasen rör sig, hur höga halterna är, och om det finns risk för att den tar sig in i byggnaden. Det kräver noggrannhet, för varje plats beter sig olika. En liten spricka i en grund, en skillnad i tryck mellan inomhusluft och markluft, och radonet letar sig in.
När vi hittar förhöjda halter börjar nästa steg – att sanera. Radonsanering kan låta som ett stort ingrepp, men det är egentligen ett väldigt logiskt arbete. Vi ser till att gasen inte kan tränga in. Vi tätar, ventilerar, installerar radonsugar eller dränerande lager som styr gasen bort från huset.
Det handlar inte bara om teknik – det handlar om trygghet.
Jag brukar tänka att radonsanering är lite som att bygga ett osynligt skyddslager runt människors hem. De flesta märker aldrig skillnaden, men de andas renare luft och lever säkrare. Det är en skön tanke.
Som konsult är jag ofta den som får kombinera båda världarna – det geotekniska och det miljötekniska. Vi analyserar jordlager, men vi ser också till att det som byggs ovanpå blir hälsosamt och hållbart. Det är ett arbete där precision möter omsorg.
Och i södra Sverige, där jag jobbar mest, blir det här extra intressant. Här finns gamla havsbottnar med djup lera, stenig morän, sprickig berggrund och områden med förhöjda radonhalter. Varje projekt är unikt. En tomt i Göteborg beter sig inte som en i Borås, och en sluttning i Varberg berättar en helt annan historia än en villatomt i Halmstad.
Det är det som gör jobbet levande med geoteknisk undersökning Göteborg – man vet aldrig exakt vad man ska hitta. Ibland hittar man gammalt industrifyll som måste saneras. Ibland visar mätningarna att marken är så stabil att bygget kan påbörjas nästan direkt. Och ibland får man förklara för en förväntansfull husägare att marken kräver förstärkning, men att det är bättre att veta nu än när grunden börjat spricka.
Det finns ett lugn i det. Att …